Om matte

Jag ska fatta mig kort eftersom min egen erfarenhet av hundar är mycket begränsad.

När jag var sju blev jag illa skrämd av en galen terrier, och ända upp i vuxen ålder höll den rädslan i sig. Historien skulle kunna göras lång, men för att uttrycka det enkelt blev jag vid 29 års ålder "botad" tack vare Selma - en liten men bestämd blandning mellan Papillon och Kinesisk nakenhund som flyttade in hos min syster.

När jag så tagit beslutet att skaffa min första hund vintern 2006 fanns alltså ingen som helst erfarenhet av hundägande, så jag gjorde mitt bästa för att skaffa kunskap på annat sätt. Jag läste och letade; både i böcker och på nätet. Och det gav mycket på det teoretiska planet. Det var också nu jag förstod att klickerträningen skulle bli mitt sätt att se på hundträning. Jag har tidigare jobbat som lärare och har två egna barn, och klickertänket stämde väl överens med mina egna tankar om rolig och effektiv inlärning.

De första två hundkurserna bokade jag in redan innan jag hämtat hem Pejla. För hur det än är med teori och hur mycket man än tror sig förstå, så är det ju inte samma sak som att lära genom praktiskt utförande.

Jag ser fram emot att under de kommande åren få lära mig mer om hundar och träning. Nu kan jag och Pejla leka och prova oss fram på egen hand, och hon har verkligen från första stund varit min största läromästare. Men - jag har stor respekt för alla er som är riktigt duktiga på det här med hundträning. Och er kommer jag att fortsätta läsa, träna för, och hålla ett stort, nyfiket öga på.

Lina, augusti 2007